frokengokendesign.blogg.se

Edit: skrev detta under slutet på 2015/början på 2016, mycket av det som står ovan har redan förändrats, men väljer att publicera ändå för min egen skull, för att kunna gå tillbaka i slutet av detta året och jämföra.

* Gjorde någonting dig riktigt glad?

Mina vänner, min fantastiska vovve och all tid jag fick spendera med mitt hjärta, T. Semestern i Italien. Och Hannas och Pontus bröllop, hade ett sådant lyckorus hela den dagen så jag har aldrig varit med om något liknande! Sen att min fina vän Lina kom ner till Skåne och hälsade på, vi ses inte så ofta då hon bor i Norrland så det uppskattades väldigt mycket! Och att Hanna verkade uppskatta möhippan vi ordnade åt henne, det värmde också.

* Har du saknat något under 2015 som du vill ha 2016?

Mer tid och ork till annat än jobb.

* Vad önskar du att du gjort mer?

Njutit av nuet och av det jag har. Tänkt att saker kan vara bra fast att de kanske inte är så som man tänkt sig eller föreställt sig. Jag kände mig så stressad  över att den framtid jag önskade mig med T låg så långt bort i tiden, då han inte var redo att ta steget. Och nu är han *poff* borta. Så jag önskar ju helt klart att jag njutit mer av vår tid tillsammans medan jag kunde. Istället fokuserade jag på saker i en mycket mer avlägsen framtid. Sen önskar jag att jag umgåtts med vänner och tränat mer. 

* Vad önskar du att du gjort mindre?

Stressat över saker som jag inte har och som inte blivit som jag tänkt. Stressat över ålder och tid, och över framtiden. Stressat och oroat mig över saker i allmänhet. Haft höga krav på perfektion. Varit så förbaskat trött. 

* Var du gladare eller ledsnare jämfört med tidigare år?

Ledsnare, tyvärr. Så mycket sorg jag haft under de senaste veckorna, gör detta året till det ledsnaste jag någonsin varit med om, även om man skulle fördelat ut sorgen på årets alla dagar.

* Vilken är din största insikt under 2015?

Att jag är dålig på att leva i nuet och att jag stressar upp mig för att saker och ting inte ser ut att bli på det sätt jag önskat mig. Då missar man allt det fina som händer här och nu.

* Vad är du mest peppad på inför nästa år?

Allt, egentligen. Samtidigt som jag vill svara "ingenting". Just nu känns en tillvaro utan T fruktansvärd och den är jag inte alls peppad på. Och just nu kan jag inte se att det kan bli annorlunda. Det jag däremot är peppad på är att se om det en dag kommer kännas bättre. Jag tänker som så; jag börjar 2016 på den absoluta nollpunkten, så långt ner man kan komma, där the botten verkligen is nådd. Och på ett sätt är det skönt, för saker kan ju inte bli värre då. Alltså det låter kanske inte så peppande, men jag tänker att på nyårsafton 2016/2017 kan ju saker knappast vara värre än de är nu, och med lite flyt så kanske vissa saker till och med blivit bättre. Jag är i alla fall peppad på riktigt på min nya lägenhet, vilken det nu blir, och att få ha den som mitt inredningsprojekt för framtiden. 

* Genomföre du någon stor förändring?

Näe... Var på ett sätt ett ganska händelselöst år, samtidigt som det hände väldigt mycket. Men det allra mesta av det som hände var liksom inte jag upphovskvinnan för... Men blekte håret i alla fall, yolo! Och gjorde om lite hemma... Så tråkigt svar. 

* Vad var sämst?

Utan tvekan att T valde att göra slut och flytta ut! Sämsta ever.

* Högsta önskan just nu?

Att jag och T hittar tillbaka till varandra och våran underbart vackra, starka och varma kärlek.

* Finns det något som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Självklart att jag hade fått fortsätta att vara med T.

* Vad fick dig att må bra?

T. Min familj. Mina vänner. Min älskade hund. Roliga saker som hände. jobbet (stundtals - har väldigt fina kollegor <3). 

* Vad ser du mest fram emot med 2016?

Att få se min vän Attis bebis som nog dimper ner vilken dag som helst nu! Min och Gustavs eventuella Londonresa. Att hitta en lägenhet som jag trivs i. Att läka mitt hjärta och kunna vara ensam igen och faktiskt uppskatta det. Spendera tid med dem som är viktiga i mitt liv, familj som vänner. Att försöka hitta mig själv igen, och fortsätta skriva kapitlen i min bok där jag åter är ensam huvudperson. Jag vill ju också så gärna skriva att jag ser fram emot att vi hittar tillbaka till varandra, jag och T, och fortsätter vårt liv tillsammans, men vågar inte hoppas på det. Vågar heller inte hoppas på att hitta kärleken på något annat sätt. Jag vet inte ens om det går. Jag har ju liksom redan gett bort mitt hjärta? 

* Största framgång på privata planet?

Alltså tyvärr så gjorde jag nog inga framsteg under 2015 på denna punkten. Så sett var det verkligen ett katastrofår. Känns som jag tappade mig själv helt. Det började bra. Men sen tappade jag det. Tappade rutiner, både vad gäller träning och mat och sömn. Jag var jämt trött och fick problem med magkatarr. Jag hade ingen lust att fixa och piffa hemma som jag brukar och pysslade nästan inget. Jag kände mig grå och tråkig. Så nej, inga framgångar på det privata planet. Var inte så att jag genomförde något värt att klappa händerna för på denna punkten så...hoppas på att kunna leverera ett roligare svar på denna fråga i slutet av 2016.

* Största misstaget?

Alla misstag jag gjorde i min och T´s relation. Man måste ju kunna fela men kanske gjorde jag det en gång för mycket? Jag vet inte. Kanske hade han lämnat mig även om jag varit perfekt. Inte vet jag.

* Mest stolt över?

Lite tråkigt och bittert svar på denna fråga också känner jag men känner mig inte speciellt stolt över mig själv i detta nu. Att ha blivit lämnad av sitt livs kärlek är inte direkt något man får applåder för det heller. Men jag, tillsammans med tre andra helt grymma tjejer, lyckades i alla fall ro i land en jäkligt lyckad möhippa för vår fina vän Hanna i våras! Det kan jag väl ge mig själv en liten klapp på axeln för.